Så är man tillbaka på kontoret igen och den ”riktiga” sommaren med semestern har passerat. Så vad har egentligen hänt denna sommar om man tittar tillbaka.
Jag har varit rätt mycket ute i skärgården denna sommar. Innan semestern drog igång så var det rätt mycket fiske, men jag fixade även klart min uteplats och gjorde andra bra saker. Att vara mycket i skärgården under semestern betyder båtutflykter, bad, grillning och många goda vänner.
Någon helg innan midsommar så hade vi en svensexa för Rikard som var mäkta trevlig. Den innehöll bland annat go-cart och övernattning på bastuflotte.
Rikard brassar på
Sedan kom midsommar, som blev en fin sådan. För min del så var det rätt praktiskt då festen kom hem till mig och uteplatsen två kvällar. Inte så långt att gå då. I stugan bodde Arvid, Tobbe, Kristoffer, Anna och Maria.
Häng på kvällen innan midsommaraftonen
Midsommarängen
Vindrickning
Bröllop som började på Ljusterö, fortsatte på Svartsö och slutade på Lådna. Sommarens mest högtidliga händelse var när Rikard och Elisabet förklarades gifta. Riktigt dunderkalas och det var nog första gången jag bar kostym ute i skärgården. Det var en riktigt varm och strålande vacker dag.
Semestern började med att jag, John, Patrik och David hyrde kajaker på Ingmarsö och paddlade runt lite grann i skärgården tills vi kom till Kallskär där vi vände tillbaka. Minnesvärt från denna lilla tur var att vi drack Irish Coffee på så gott som varje stopp tack vare John, att Patriks kajak sprang läck och att jag tog två gäddor.
Patrik har fukt i kajaken
Irish coffee på stora rödkobben
Kvällsbad på Kallskär
Flippern såldes och byttes mot en Quintrex 540 som jag och min far ägnade ett flertal dagar med att rigga upp med styrning, reglage, koppla el och helt enkelt göra körduglig. När detta var klart så blev det en del fiske med den båten, vilket den fungerade fantastiskt bra till. Arvid, David, Camilla, Patrik och jag åkte ut 05:00 en morgon för fiske och vi tog totalt elva gäddor innan klockan åtta. David passade även på att fiska upp mina glasögon som jag tappat i sjön vid macken dagarna innan.
Morgonfiske
Mittperioden av semestern så var jag bara ute i skärgården, där det blev bad, grillning, besök av vänner från stan. Det blev även fiskeutflykt till Kallskär med David, Kalle, Rikard och Tommy. Fem personer, fem båtar, en rök, en minimoppe, stolar och bord, en massa nät och ett hagelgevär. ”Male bonding” när den är som bäst.
Hamn för natten
Dags att lägga nät
”Say hello to my little friend”
Solnedgång
Tobbe och Danne på besök
Som avslutning på semestern så åkte jag tillsammans med Patrik, John och Rickard till Gotland, en numera årlig sommartradition. På ön så blev det en hel del festande, skräpmat, skratt och äventyr. Vi hyrde en bil som kallades för äggulan, den var förmodligen en dödsfälla och Patrik körde den som en liten rallybil. Utanför Visby tog vi oss till fotbollsgolfen och ned till Tofta. Jag köpte även den snyggaste kapsylöppnaren pengar kan köpa.
Snart är det dags att bege sig ut i skärgården på semestern, åka lite båt och ha det mysigt. Nästan lika mysigt som i den här reklamen. ”You & Your Johnson” blir ju rätt skoj om man är bevandrad i det engelska språket och inte vet att Johnson är ett märke på motorer.
Efter att ha varit ute på KA1 med Tobbe så blev jag återigen inspirerad att scanna in de foton jag har från den tiden. Jag har gjort detta en gång förut men då kraschade datorn innan jag hunnit backa upp dessa bidler.
Men nu är det alltså gjort igen. Det är något album som jag saknar, jag minns ett par bilder som jag inte hittade. Sen så saknar jag albumet med bilderna från muckarkryssen, men det kanske är lika bra.
I augusti 1998 så ryckte jag och rätt många andra till vår militärtjänstgöring. Det var på den tiden då det fortfarande var svårt att få frisedel så värnplikt var en korrekt benämning. Det betydde även att de som verkligen inte ville göra lumpen eller inte direkt var lämpade för det var tvungna att göra den ändå. I ett sådant kompani hamnade jag, Depåkompaniet.
Depåkompaniets uppgift efter att den grundläggande militärutbildningen (gröntjänsten) är klar är att i princip se till att allt fungerar på och runt regementet. Det är mer ett jobb än militärtjänst när man väl är färdig med att leka militär efter ett par tre månader. Exempel på sådant som Depå har hand om är transporter, vaktmästeri, vakten, posten, skjutbanor, vattenhallen, idrottshallen mm. Det betyder att man som depå:are har väldigt många bra kontakter om man behövde fixa något.
Det fanns även de som hade lite konstigare tjänster, som Ragge. Han hade tillgång till jäkla massa bilar men inte direkt något att göra med dom. Mitt minne av honom var att vi brukade ta en av hans bilar varje morgon och åka och käka frukost tillsammans. Sen så brukade han mest åka runt och mingla med alla andra.
Jag var i vattenhallen tillsammans med tre andra badvakter. Vi fick en civil utbildning där man fick lära sig att livrädda någon i vattnet samt något djupare sjukvårdskunskaper. Tjänsten innebar att man var ansvarig för de personer som vistades i vattenhallen. Det kunde vara under vattenfys, utbildning av dykare, tränande personal och även civila personer på helgerna. I praktiken så betydde det att vi bossade i vattenhallen och kunde köra ut kaptener och majorer om de inte skötte sig.
Som civilanställd chef för vattenhallen och övningsområdet var Janne som bossade över oss. Han var lite som tomte, en svärande och piprökande tomte. I vår tjänst så ingick även underhåll av övningsområdet, det kunde vara att fälla träd och kapa upp det till ved för de som var i fältjänst.
Efter sju och en halv månad så var jag färdig med min militärtjänst och muckade i april. Med mig från den tiden har jag massor med roliga minnen som jag värderar högt.
Gällande de foton jag tog så är det lite sparsamt med dessa av naturliga skäl. Eftersom det var militärt område och skyddsobjekt så rådde det fotoförbud. För att få fotografera så var man tvungen att ansöka om speciellt tillstånd. Det var lite omständigt och vissa saker fick ändå inte fotografera som byggnader på regementet, hamnen osv. Man hade inte heller så mycket möjlighet att fotografera i början när officerarna skrek på dygnet runt och att man fick ansöka om hur många minuter man behövde för ett toalettbesök. Allt eftersom blev det slappare och man tog sig mer friheter. Därför så är de flesta av dessa foton från den senare delen av min tjänstetid.
Idag så har jag varit hos världens bästa farfar, eller det kanske man inte riktigt kan säga längre. Jag har varit i hans hus, han själv har flyttat till ett äldreboende. Målet var att tömma huset på allt, vi fyllde en hel container och hade ändå saker kvar att slänga.
Jag var lite seg efter Lindas 30-års fest igår, karatefyllan från igår gjorde inte det hela roligare. Det kändes väldigt konstigt att gå omkring där och rota bland farfars grejer och slänga dom. En av de första saker jag såg i huset var ett tidigt foto på farbror Anders som gick bort för en månad sedan, det gjorde att det kändes ytterligare skumt.
Att man blir påmind om att allting har ett slut och att tiden inte står stilla var kanske inget jag behövde just nu när jag känner mig lite deppig redan som det är.
Igår så var det så slutligen dags för Bellmanstafetten. Jag hade inte tränat på ett tag då jag drabbats av lite knäproblem och kände att det var viktigast att vila sig hel innan loppet.
Dagen började med en bråkande tvättmaskin och fortsatte med totalt kaos med tunnelbanan. Brand vid t-centralen som är knytpunkten för alla linjer gjorde att ingen tbana kunde passera centralen. Jag skulle ju såklart förbi där.
Med lite flyt så lyckades jag sammanstråla med några fler från jobbet som skulle dit och Linda som hade bilen med sig. Vi var något försenade när vi närmade oss, Adam som skulle börja springa fick springa till starten för att hinna med.
Vi hade två lag från min avdelning så det var lite kamp mellan de båda. Solen sken och det var riktigt varmt på en del partier av banan. Jag sprang mina fem kilometer på 26:03, vilket kändes okej. Mitt lag vann över det andra avdelningslaget, det var knappt men vi gjorde det.
I helgen så var jag, 285 andra deltagare och ett gäng får på Sweden Social Web Camp som hölls på Tjärö i Blekinge skärgård. För min del var resan dit ganska smärtfri, jag åkte bil tillsammans med Nova som hoppade av på vägen. De flesta andra åkte med de twittrande bussarna från Stockholm och Malmö. Twingly lastade på öl på den ena bussen i Linköping, så pass mycket att allt inte fick plats och på den sena malmöbussen gick det rykten om att rosévin flödade fritt.
När alla anlänt till ön så var det incheckning och alla fick sina plyten fotograferade av Gitta. Tomas och Kristin hälsade alla välkomna och det bjöds på en hamburgerbuffé. Det regnade en hel del och jag ångrade inte alls att jag packat ned regnjackan.
På lördagen så väcktes de flesta av oss på tältplatsen av ett gäng får som gick igenom lägret och bräkte. Efter frukosten så kickade alla diskussioner igång och det var strålande vackert väder. Ett som var intressant var att höra Johan Grafström och Morris Packer prata om ”SVT vs. TV4″. Den mest hypade var Twinglys ”What is project Shinobi”, det kastades tshirts, klistermärken, iPods och bjöds på öl.
Efter alla sessioner så invaderas bastuflottan som gjorde sitt bästa för att inte sjunka trots en kraftig slagsida. Senare på kvällen så blev det debatt först om Google med Jocke Jardenberg och Brit Stakston om Googles starka position på nätet och senare om vad som var bäst, tält eller stuga, med Jerry Silfwer och Hannes Skirgård. Argumenten som Hannes hade om varför tält var bäst, var kanske inte de starkaste men rejält roliga. Han höll sitt spår i alla fall. Det blev lite fler händelser i det stora Veidekke-tältet, som en What’s nexts fulsändning och det fantastiska talet av Anders Mildner. Något senare framfördes även Jaikusången av Emanuel Lantz. I ladan pågick det ”epic dance” tills någon lackade ur och ryckte sladden (vad jag hört ryktesvägen) vid femtiden på morgonen, tyst blev det i alla fall. Nere vid badplatsen spelades det gitarr och hölls lägereld. Vi som tältade vet att den andra natten var sjukt kall och jag var rejält tacksam för att jag hade inhandlat ett underställ på fredagen.
På söndagen gick jag upp och hade då fått reda på att det fanns duschar med varmt vatten, vilket jag inte visste på lördagen. Sen packade jag ihop mina grejer och tog båten till bilen för att åka hem. Tyvärr så missade jag att få vara med på gruppfotot och skärgårdsbrunchen.
Det som jag främst tar med mig från ön och som jag upplevde var bäst var alla möten. Mer eller mindre var enda person man gick förbi hälsade man på och väldigt många började man prata med. Det fanns en gemenskap trots att de flesta aldrig träffats på ”riktigt”. Jag tror inte att det var många som var där som ångrar att de åkte, jag vet att jag inte gör det, det var en helt fantastisk och minnesvärd helg.
Tack till Tomas, Kristin och alla som var med och bidrog till denna helg! Jag hoppas verkligen att vi ses igen nästa år.
Midsommarängen
