Fredriks Blaargh - Platsen på nätet där jag, Fredrik, delar med mig av mina fantastiska insikter

Mmm Bacon

Vem vill inte bli av med torra nariga läppar och samtidigt känna smaken av bacon? Vem?

Köttskeppet

Jag har bloggat om lite om mat som är lite över det vanliga men ”köttskeppet” är nog den bästa maträtten någonsin. Tänk att ha bjudit över lite folk på middag och så drar man fram denna maträtt. Självaste Lallerstedt skulle tappa hakan av häpnad.

Arrrr me harteys. Thar be a meatship ahead in the oven…. Floating high on the 17,000 calorie seas, made with Bacon, sausages, pastry, mince, it’s all meat, and it’s coming to rape and pillage your arteries! Har har!

Recept och bilder från skapandet kan hittas här

Godis för en geek

Vit chokladkaka format som ett tangentbord. För bra för att vara sant kan man ju tycka och tyvärr så är det så men ett väldigt fint koncept av muratsuyur på deviantART.

Jag skulle köpa om det fanns på ICA

Korvvecka på Riche

Jag fick Allt om Stockholms medlemsbrev idag upptäckte den fantastiska nyheten att det är Korvvecka på Riche! Detta är tydligen något återkommande som jag har missat helt och hållet. Kanske för att Riche inte riktigt hör till de ställen jag går till eller har koll på. Men det låter ju som en fantastisk tillställning som fler restauranger borde ta efter.

”Riche bjuder på sju dagar av spännande korvupplevelser, man serverar klassiska rätter men vågar också tänja på korvgränserna.”
– Ruben Brundell, Allt om Stockhom

Livet i en tarm [Artikel på allt om stockholm]

Kanelmandel

Jag är inte något jättefan av julen eller julmaten men när Nova och jag besökte Hässleholmsgårdens julmarknad så handlade vi kanelmandlar. Det kan vara något av det godaste godiset jag ätit och det bästa av allt är att det inte känns som godis utan att man känner sig nyttig när man äter dessa läckerbitar.

Det är mandlar som har badat i nougat och sedan rullat sig i kanel. Lite som att bada bastu, bada i isvak och sedan rulla sig i snön fast den ätbara versionen.

Grisfötter i gelé

Man vet att man är i en riktig mataffär när det inte bara finns Spettekaka utan även kokta grisfötter i gelé. Undrar hur det skulle mottas på kontoret om man drar upp en sådan burk på lunchen och börjar gnaga på en grisfot.

I min familj så har vi alltid grisfötter på julbordet. Jag tror det beror mest på min morfar som ser dessa fossingar som en delikatess. Det var nog vanligare förr att dessa fanns på julborden. Jag misstänker att anledningen till att man började äta dessa kanske har att göra med att man skulle ta hand om så mycket som möjligt på djuren. Men det är bara en gissning, är det någon som vet bättre så upplys mig gärna.

Lycka är…

…att ha tio stämplar på Himalayakortet när det är fredag och man är kaffesugen.