Så har det då hänt igen, mina glasögon har gått sönder, tillsammans med mitt vackra utseende. Jag var på trettioårsfest i helgen ute i skärgården. Födelsedagsbarnen var John och Steke. Gällande mitt utseende efter kvällen så skyller jag på ett blött dansgolv, skor utan mönster på sulorna och väldigt vilt dansande.
Trots mina krigsskador så var det en kul helg. Vi festade hemma hos mig på fredagen och satt uppe och snackade lite skit tills klockan var rätt mycket. På lördagen hoppade vi i båten och åkte till Sandhamn, där vi åt lunch och drack en del öl och rosévin i solen. Det var väldigt trevligt. Arvid som hade i uppgift att köpa inslagspapper och tejp för att slå in presenterna lyckades med bedriften att köpa genomskinligt papper och dubbelhäftande tejp.
Sen på kvällen så åt vi kräftor och festade en del. Ända tills mitt möte med golvet som satte punkt för mitt deltagande. Tobbe lyckades skada ögonbrynet för något år sedan när vi var där ute. Nu var det väl min tur. Jag lyckades med bedriften att få ett stort fint sår på ögonlocket. Hade det bara varit ögonbrynet så hade det inte varit så farligt, men nu sitter det lite dumt till.
Det bästa vattnet från Ramlösa är blåbärsvattnet. Det vet väl alla, Blossa verkar i alla fall ha fattat det för årets årgångsglögg har smaken blåbär med en ton av kryddnejlika.
Jag tycker det låter smått fantastiskt och ser fram emot den 3:e november då den kommer att finnas på Systembolaget. Glögg det är grejer det!
Jag har bestämt mig för att ta det där körkortet, en sisådär tio år för sent. Tanken kom till mig i slutet på Juli och jag ville bara komma igång direkt. Det visade sig dock att det kunde ta 8 veckor att få ett körkorttillstånd.
Jag lät inte detta hinder stoppa mig utan jag kollade runt på körskolor hur saker och ting fungerar samtidigt som jag beställde körkortsbok och Bonniers Trafikskola 2008 från CDON.
Då jag läste på hur allt fungerar och vad man behöver ordna så upptäckte jag att den 1/9 så ändras reglerna. Efter det datumet så måste man klara båda proven inom loppet av två månader.
Jag höll tummarna att jag skulle hinna få tillståndet innan dess och hinna få en tid att göra provet. På fredagen när jag kom hem så hade tillståndet kommit och jakten på provtid började.
Idag, onsdag, fem dagar efter att jag fått tillståndet så gjorde jag provet, trots trötthet och svårt att koncentrera mig så skrapade jag ihop 64 av 65 poäng på 18 minuter och var den första att lämna lokalen. Är man begåvad så är man…
Det här med varumärken är krångligt. Det är så mycket man måste tänka på när man ska bygga upp ett varumärke. En av de viktigaste sakerna är ju vad varumärket heter, man vill ju ha ett skönt tufft namn som passar in med det man försöker sälja.
Detta är något som det tyska företaget Bruno Banani verkligen har lyckats med. Vem vill inte gå omkring och lukta ”Bruno Banani”, det låter ju så fräscht!
I helgen när det zappades på tv:en så spenderades en halv minut på femman där det var en film med Mary-Kate och Ashley Olsen. Alltså tvillingarna från Huset Fullt.
Under denna halvminut så var det en sekvens med snowboardåkare som skulle bete sig som riktigt tuffa snowboardåkare. Säga saker som, dude, rad och yla typ hela tiden. Det kändes inte speciellt trovärdigt.
Det som gjorde det hela ännu mer fascinerande var att översättaren har översatt att de skulle åka nedför backen till ”Åkeli-åk”. Är det ens någon i hela världen som har sagt ”Åkeli-åk”, någonsin?
Det vore kul om det kunde komma någon spelfilm där snowboardåkare porträtteras lite realistiskt men det kanske är lite för mycket begärt. Mitt hopp står inte till Mary Kate och Ashley i alla fall.
I lördags när jag promenerade hem efter att ha varit på den fantastiska restaurangen Max så såg jag en mindre skoaffär som skyltade Bobbie Burns. Hallå där, tänkte jag och gick in. Det visade sig inte bara att de hade skor av märket Bobbie Burns. De hade även REA på dessa skor.
Då var det inte så mycket att göra förutom att ta fram plånboken och köpa ett par. Idag så provgick jag dom, kanske lite mer än vad jag borde ha gjort för jag jobbade fram ett par schyssta skavsår på båda fötterna. Men ska man vara fin så får man lida pin
Nu har i alla fall mina Bobbie Burns Duff fått sällskap på den trångbodda skohyllan av dessa heta skor nedan.
Jag har börjat jobba igen efter att ha varit på semester. Det känns helt okej, bland annat så möttes jag av mer eller mindre obegränsade mängder Extra pastiller och idag så spelade min bordsgranne Christian NWA för att skola Rebecka, några platser längre bort, som inte visste vilka de var.
Vi kände oss väldigt gangsta’ när vi satt där och lyssnade på ”The World’s Most Dangerous Group” med låtar som Fuck da police och Straight outta compton.
Hårdare än så här blir det inte, jag skulle smälta in i NWA direkt. Det ser man ju på bilden nedan, tagen från en lärobok om tuffa ungdomar. Man ser knappt skillnad på mig och de i videon.
